Pellerins Margarinfabrik

Pellerins Margarinfabrik i Göteborg var nordens största margarinfabrik. Betydelsen av margarin är en intressant historia som börjar med Kejsar Napoleon den tredje.

Av Bengt Johansson | 2020-05-10

Arbetarrörelsens tillväxt i industrialismens barndom finns beskriven i en rad böcker, avhandlingar, fotoserier osv.

När människorna i allt större omfattning samlades i städerna för att arbeta i fabriker levde de trångt, med mycket små ekonomiska medel. Sjukdomar härjade. I spåren av detta föddes också ett alltmer organiserat motstånd mot ett omöjligt och ovärdigt sätt att leva. De sociala spänningarna tilltog.

Detta skrivet som en mycket kort och grov förhistoria till inläggets egentliga syfte: Pellerins Margarinfabrik och en kokbok, skriven av Gerda Hallgren från Jönköping, utgiven av margarinfabriken och tryckt hos Elanders Boktryckeri 1925.

Kejsar Napoleon den tredje bekymrade sig över de eländiga levnadsvillkor den nya arbetarbefolkningen tvingades leva under. Förmodligen inte av några större humanistiska skäl, utan mer för att förebygga sociala spänningar i landet.

Han gav en ansedd fransk kemist i uppdrag att uppfinna ett konstgjort smör. Konstgjort smör skulle bli billigare och därmed åtkomligt för fattiga, och dessutom tänkte sig kejsaren också att minska krigsmaktens utgifter genom att byta natursmöret mot konstgjort smör.

Den franske kemisten lyckades och resultatet blev margarin, ett billigare, konstgjort smör som dessutom hade längre hållbarhet än riktigt smör.

Patentet köptes av Auguste Pellerin Senior. År 1869 anlades världens första margarinfabrik strax utanför Paris. Detta skulle bli starten på en helt ny bransch och en viktig del i den industriella utvecklingen.

Det blev snart aktuellt att anlägga margarinfabriker i andra länder. Den första margarinfabriken i norden blev Christiania Smörfabrik. Andra fabriker anlades i England, t ex Southamptons margarinfabrik 1891.

Sveriges första fabrik byggdes och invigdes 1895, i Olskroken, Göteborg och kom att heta Pellerins Margarinfabrik, Göteborg.

Auguste Pellerin Senior köpte alltså patentet men det var Auguste Pellerin Junior som blev företagets första tekniska direktör och den som blev ansvarig för öppnandet av fabrikerna i andra länder.

Detta blev en sådan succé att han erhöll den högsta utmärkelsen guldmedalj på Världsutställningen i Paris år 1900.
Dessutom erhöll han 1899 ”Chevalier du Mérite Agricole” (riddare af jordbruksförtjenstorden) och sedan år 1900 ”Riddare af franska Hederslegionen”.

Blev då margarinet de fattigas räddare? Nja, riktigt så enkelt kunde förstås inte fattigdom och inte så sällan ont om mat, undanröja de dåliga förhållandena. Till det krävdes kamp från arbetarkollektivet och samhällsutveckling.

Men visst bidrog margarinet. Om det råder ingen tvekan. En dåtidens auktoritet inom näringsområdet, professor Mörner från Uppsala, yttrade i en Pellerinbroschyr följande ord att margarinet: ”ur näringsvärdets synpunkt margarin är minst sagdt jemstäldt med natursmör, hvilket uttalande gäller för den billigaste såväl som den högsta margarinkvaliteten”.

Om kokboken skriven av Gerda Hallgren och utgiven 1925 återkommer vi till i nästa blogginlägg.

Kommentera