Hjälp till självhjälp – kamp för den egna jorden

Hjälp till självhjälp – kamp för den egna jorden. Så stödde vi Vietnamesernas kamp för nationell självständighet och frihet.

Av Bengt Johansson | 2020-05-30

Ur hyllorna hemma: Vietnambulletinen nr 5-1969

Stödet till vietnams kamp mot imperialismen i form av Frankrike och sedan USA blev stort i världen, även hemma i Sverige. Många är de svenskar som någon gång lagt pengar i FNL-bössan.

Vietnamkriget räknas som det första tv-kriget och vi hatade intensivt USA för att de gav sig på den fattiga befolkningen och ville behärska dem.

I Sverige var stödet organiserat runt om i lokalgrupper. Utbildning stod på schemat men framförallt det praktiska solidaritetsarbetet.

I Göteborg vid ett tillfälle, samlades det in pengar under kampanjnamnet: Skänk en luftvärnskanon till Nordvietnam. Det upprörde liberalerna. Plåster gick bra men stöd till militärt motstånd gick inte för sig.

Vid ett annat tillfälle ville många organisera sig i en flera hundra man stor stridsgrupp och åka till Vietnam för att hjälpa till i striderna.

De stackars vietnameserna i Sverige blev förlägna och visste inte hur de skulle stoppa detta utan att göra de unga arga svenskarna förlägna. Men meddelandet blev i alla fall: Tack så mycket men stanna hemma och stöd oss härifrån med pengar och upplysningsarbete. I djungeln är ni mest i vägen och till besvär.

Stödet som utvecklades runt om i världen gick ju ut på att stödja vietnamesernas rätt till sitt eget land, till sin självständighet.
Därför stod det också på banderollerna så här: Internationell solidaritet – Arbetarklassens kampenhet.

Idag tycks den sista meningen: ”Arbetarklassens kampenhet” vara bortglömd. Kvar blir en klasslös internationell solidaritet som förfaller till liberal tycka-synd-om politik.

I dagens värld med krig, proxykrig och en skenande ekonomisk migration är det mer än lämpligt att påminna om rätten till det egna landet, till den egna jorden, till att kämpa för människovärdiga villkor i sitt hemland.
Till det ska det ges allt stöd.

Det är mitt bästa sätt att stödja tanken på den så kallade hjälp-på-platsen.

Kommentera