På jakt efter socialismen i Småland

Mitt landsbygdens Rydaholm i ett socialistiskt Sverige – hur ser det ut?

Ulf Sandberg
Smålands Rydaholm
Obotlig landsbygdsoptimist men också tidigare medlem i VPK och avbytare i riksdagen på Gudrun Schymans tid, går på spaning efter socialismen i Småland

Smålands Rydaholm – ett i många stycken typiskt litet landsbygdssamhälle.
Det ligger på Sydsvenska höglandet mitt i den djupaste Smålandsskogen – i Jönköpings län på gränsen till Kronoberg. Och här bor 1 500 människor.
Utmaningen – att måla upp en bild av detta lilla landsbygdssamhälle i mitt framtida socialistiska Sverige!

Tre mil norrut ligger kommunens centralort, Värnamo – tre mil söderut ligger Växjö, Kronobergs huvudstad. Infrastruktur god med två riksvägar och E4 ett par mil bort. Järnvägen en del av Borås – Kalmar, men SJ-tågen stannar inte här längre. Det gör regiontåget ”Krösatåg”. Trafikerar Värnamo – Alvesta, en av Sveriges stora järnvägsknutar.
Arbetsplatser i form av träindustri, sängtillverkare (ingår i Europas största koncern), trucktillverkning samt offentlig sektor och ett antal små entreprenörer. Många fåmans företag inom lant- och skogsbruk.

Stolt historia och frikyrkobygd
Bygden har en mycket stolt historia – mycket bronsålder och medeltid. Centralort då tack vare sitt strategiska läge – många sjövägar samt vägsystem på åsarna. Traditionell frikyrkobygd där Ebbas KD har 20% av rösterna. Störst sossarna och näst störst SD. Ett ”segregerat” bostadsområde med många somalier. Skjutningar har förekommit kopplat till kriminaliteten i Värnamo.

Framtiden utstakad
Så är de lokala förutsättningarna och framtiden i kapitalismens ålderdom som vi lever i utstakad. En av kapitalismens inneboende förutsättningar är – koncentration. Koncentration av den ekonomiska makten – ett fåtal personer äger mer och mer, bolagen blir större och ett fåtal globala aktörer styr varje bransch. Den politiska makten centraliseras, och det ultimata är en global världsstyrning.
Eftersom allt i ett kapitalistiskt samhälle räknas och värderas i pengar, så är det stora koncentrationer av människor inom begränsade geografiska ytor som är intressanta – alltså lönsamma. Landsbygden och dess innevånare blir för dyra. Särskilt om man ser det ur ett kortsiktigt perspektiv.

Professorn hade rätt
Så visst hade den stockholmske professor Nordström rätt när han för ett par år sedan fastslog att landsbygdens framtid är att bli en ekonomisk skräpzon som bara några få vill bo i.
Den globala utvecklingen talar sitt tydliga språk. Idag bor 55% i städer om 15 år är det 68% och år 2050 75% ! Megastäder, över 10 miljoner, kommer att vara jordens puls och centrum. Sveriges utveckling ser likadan ut. Ett fåtal mycket stora megacentrum, 5-10 mil i omkrets – med lyx i överflöd till ghettoliknande områden kommer att dominera.

Landsbygden har förutsättningarna för samhällsbyggandet
Detta trots det faktum att det inte finns några älvar och vattenkraft i Stockholm, inga gruvor på Hisingen i Göteborg, inga skogar på Möllevången och inga livgivande åkrar i Upsala. Och var om inte på landsbygden sätts alla tusentals miljöovänliga och förfulande vindkraftverk upp ?
Detta är en av kapitalismens många motsägelser som också skapar de återkommande kriserna.

Socknen den socialistiska grundstenen
När folket en gång organiserade riket som skulle bli nationen Sverige så var det socknen och landskapet som var byggstenar. Påhittet län var kungens sätt att bygga egen makt. Nyordningen påbörjades under Gustav II Adolf och Sveriges stormaktstid.
Så en socialistisk socken blir grundstenen – som har mycket stor egen makt inom de nationella regelsystem som beslutats. För självkänsla och historisk identitet så lyfts begreppet Småland fram. Svenskar i Småland boende i Smålands Rydaholm sitter fint.
På sockenplanet är det givet att det röstas på personer. Gärna att civilsamhällets olika aktörer, ex föreningar förordar olika personer.

Civilsamhället och medborgerlig organisering är navet
Grunden för socknen Smålands Rydaholms vardag såväl som utveckling – är byggd kring civilsamhället, den medborgliga organiseringen och arbetsplatserna.
Hur de stora företagen sköts är en nationell angelägenhet. Däremot finns någon form av organisering som garanterar de anställda direkt makt över sin arbetsplats.

Människans frigörelse och medvetenhet
Människor skall frigöras i mitt socialistiska Sverige och Smålands Rydaholm. Det är inte det dagliga slitet i ”Grottekvarnen” eller identitet som ”konsument” som är livets innebörd.
Det kräver ett medvetande om varje persons rättigheter och skyldigheter – gentemot sina medmänniskor i det samhälleliga sammanhang de är en del av.
Den inneboende kreativa förmågan hos oss människor känner inga gränser. Det räcker att vi ser oss omkring, så ser vi vad människor som kommer samman kan åstadkomma. När de ser sig som en individ tillhörande ett kollektiv.
Skapandet av detta är en helt avgörande del i mitt socialistiska Sverige, såväl i stad som på landsbygden.
Vill vi hitta en historisk jämförelse är det bara att se vilken sprängkraft – de levande, okorrupta Folkrörelserna hade och vad de åstadkom. Och vilket språng folkets medvetandegörande tog.

Dagliga varor och tjänster – och lokala aktörer
ICA-affären, ägs inte av en privat entreprenör och är inte ”livegen” som del av en jättekedja – den är flyttad och ligger utmed stretan i samhället, där ligger också den del där privata aktörer erbjuder dagligvaror. Vad som erbjuds beror på årstid. Andra lokala entreprenörer som erbjuder service och varor finns, privata som olika kollektiv och andra organiseringsformer. Fastigheterna i de centrala delarna ägs av socknens medborgare.

Utvecklingsbolag och bank
Utmed stretan ligger också kontoret för det lokala utvecklingsbolaget och den lokala banken. Utvecklingsbolaget har stort ansvar att utveckla den lokala socialismen. Mycket av utemiljö, allmän skötsel sköts av civilsamhället mot ersättning.
Banken är samhällets finansieringscentral – den är understödd av nationell nivå som reglerar eventuella underskott. I uppgifterna ingår att samarbeta med alla lokala entreprenörer samt ha en bild av entreprenörernas behov och att de följer uppsatta regler för skötsel och vinstinvesteringskrav. Privata aktörer har krav att del av vinsten går till investeringar i samhället och till det offentliga. Jord och skog kan vara privatägd med målet att privata inte innehar dominerande ställning.
En viktig uppgift för banken är att göra bygdens lokala handelsbalans.
Här finns också huset som inrymmer Rydaholms ordningscentral. En organisation där polis och civilsamhället samarbetar – även ute på fältet.

I blickfånget
Socken- och Medborgarhuset intar en central plats vid den idag tomma platsen kring nedlagda järnvägsstationen. Detta är socknens politiska centrum. En fråga för ständig diskussion är relationen mellan offentligt och privat ägande. En annan tillämpningen av den nationellt beslutade lönesättningen som utgår från begrepper – Samhällsnyttig.
I blickfånget finns Folkbildnings & kulturhuset. Byggnadens centrala del fylld av folkbildning kring bygden. Olika lokaler där föreningar har kansli och mötesrum samt andra aktivitetslokaler finns.
Offentlig konst – alltid kopplad till bygden på något sätt – möter besökaren överallt. Den levandegörs genom utförlig information.
Dåtid – nutid – framtid förmedlas som ett helt budskap.

Hela människan
I skolorna ingår att se platsen som allas arbetsplats med rättigheter och skyldigheter. Anställda som elever gör även praktik på arbetsplatser.
I Livskvalitéhuset finns hälso-, sjuk- och äldrevården. Det är synen på hela människan som är utgångspunkten. Innevånarnas behov och personalens arbetsmiljö utgör grunden för allt arbete. Alla har en husläkare, äldre möter alltid samma personer.
Infrastrukturen förbättras. Riksvägen byggs ut och järnvägen görs dubbelspårig. De viktiga småvägarna är fortsatt Vägsamfälligheters ansvar, men med planlagt utvecklingsarbete. Elförsörjningen är en nationell fråga.
Så kan framtiden för den dödsdömda landsbygden se ut.

I ett samhälle byggt på devisen – Av var och ens förmåga – till var och en efter behov.

Kommentera