Finnas halvvuxna ungdomar i huset, böra dessa läras att tyst och stilla sköta serveringen

Pellerins Margarinfabrik gav ut denna kokbok 1925, skriven av Gerda Hallgren.

Gerda Hallgren skrev denna kokbok som gavs ut av Pellerins Margarinfabrik 1925. Fabrikens syfte var så klart att popularisera användandet av margarin.

Detta är det andra inlägget som handlar om Pellerins Margarinfabrik. Det första inlägget kan du läsa här.

Vi väljer att här publicera stycket ”Bordskultur”. Stycket ger en inblick i hur Gerda Hallgren, som var en modern kvinna, tänkte kring bordskultur. Det visar också att det inte bara är i vår tid människor har refererat till sin samtid som jäktad.



Bordskultur

Det är ej endast vid matens tillagande, som en god kultur bör få göra sig gällande, utan även vid matens servering. Detta kan iakttagas i de enklaste hemmen med små tillgångar lika väl som i de förmögna. Huvudsaken är, att husmodern har sinnet öppet för trevnaden i att familjen under angenäma former intager sina måltider.

I vår jäktade tid (1925, reds anm) är det ofta endast vid måltiderna, som familjens alla medlemmar samlas. Ej ens vid alla måltider är detta fallet. Det är nog oftast så, att man träffas först vid middagen.

När man då sätter sig till ett dukat bord, är det ju mycket viktigt, att åsynen av bordet inger en känsla av trevnad. Detta ökar dessutom aptiten och är därför t.o.m. nyttigt.

Ett bord kan se inbjudande ut, även om det är dukat med vaxduk. Finnas många mindre barn, som hava den ovanan (tyvärr vanlig nog!) att spilla allt möjligt på duken, är det t.o.m. aptitligare att äta vid ett bord med en ren vaxduk än vid ett bord med fläckig duk, även om den är av damast. Och de flesta familjer bestå sig ej med den lyxen att byta duk efter ett par dagar.

På ett bord, dukat med vaxduk, bör dock en liten duk eller serviett läggas på mitten.

På inget bord bör en liten blomma eller något grönt fattas, ej ens på vintern. Alltid finns det tall, som kan göra sig utmärkt, och så har man ju evighetsblommor, som kunna vara mycket vackra, och varav numera finns ett stort vackert urval.

Det få ej vara stora, höga blommor, som skymma utsikten över bordet, utan endast låga.

Ett bord dukas olika, om familjen har ett hembiträde, som serverar maten eller ej. Serveras maten av ett hembiträde, bör ingenting annat än själva servisen, bröd, salt och kryddor samt vatten eller andra dricksvaror stå på bordet. All maten bjudas ikring. Har man däremot ingen hjälp vid serveringen, är det mycket praktiskt att vid husmoderns ena sida ställa ett serveringsbord, där rena tallrikar och all den mat, som kan ställas fram utan att kallna, placeras.

Finnas halvvuxna ungdomar i huset, böra dessa läras att tyst och stilla sköta serveringen. Husmodern har då i förväg lagt upp all mat i köket och ställt den att hålla sig varm.
Även gossar böra lära sig servera. Det ha´ de endast nytta av.

Smör, kryddor, vatten etc. böra ställas så, att alla med bekvämlighet kunna nåt det. Vatten bör aldrig fattas på något bord, även det mest festliga.

Om ett hembiträde serverar maten, böra alla småsaker som sylt, pickels, sallad o.s.v. samt potatis och sås ställas fram först vid husmoderns plats, då det är hon som först serveras.

En annan sak, som, ehuru indirekt, tillhör bordskultur, är punktlighet. Så gott som all mat förlorar i värde på att stå och torka. Dessutom blir husmodern lätt nervös och otålig, om hon ej får servera sin matt i rätt tid, och då kanske den angenäma stämningen uteblir.

Och så ett annat gott råd!
Låt bli att vid måltiden göra upp allehanda mellanhavanden mellan de olika familjemedlemmarna! Då blir måltiden en plåga istället för för ett nöje, och maten smakar ingalunda bra, hur väl lagad den än är. Häremot syndas tyvärr alltför ofta.

Kommentera