Kan Varberg leva upp till benämningen Fredsstad?

Skärmdump från Hallands Nyheter. Varbergsfamiljen El Raai har förlorat släktingar i explosionen i Beiruts hamn. Frågan måste ställas: Finns det förråd av militära sprängmedel och vapen i Varbergs hamn?


Av Bengt Johansson • 2020-08-05

Den förfärliga explosionen i Beiruts hamn har kostat mer än 100 människor livet och upp emot 250.000 sägs ha blivit hemlösa. En enorm tragedi i ett land som redan är hårt prövat av krig, invasioner och global maktpolitik. Enligt SVT-nyheterna idag 5/8 var lagret känt av olika höga ämbetsmän och varningar har kommit men lämnats utan åtgärd.

Varberg har gamla anor som fredsstad. På en internationell fredskonferens som ägde rum i staden 1915, lades grunden till det som kom att bli NF-nationernas Förbund som senare omvandlades till FN.

En anledning till att fredskonferensen hölls i Varberg är att staden då hade en aktiv fredsförening.

Varberg – en stad med fredsanor. Här är standaret för den mycket aktiva fredsföreningen i Varberg som bildades 1913.


1997 hade staden besök av FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan, delvis för att hedra minnet av Fredskonferensen 1915.

år 2015 utropades till fredsåret i Varberg. Ett sätt att uppmärksamma fredskonferensen 100 år tidigare. Under Varberg Calling for Peace anordnades diverse tillställningar i staden, allt från brinnande fredstunnor på torget, till föredrag och mingel med högdjuren i Varbergs Arena.

Många högtravande ord uttalades till stöd för fred i vår tid.
Men de högtravande orden och stolta fredsdeklarationerna stämmer inte med stadens handlingar och praktik.

Varbergs hamn är en stor utskeppningshamn för krigsmateriel. Detta vet man. En ny fredsgrupp startades som ansåg att frågan om krigsmaterielexport från hamnen borde bli en valfråga 2018.

Frågan om vad och hur mycket militära sprängämnen och vapen som skeppas ut från hamnen är förstås hemligstämplat.

De politiska partierna i Varberg vill inte ta i frågan. De uttalat borgerliga partierna har inget att invända alls. För dem är det business as usual som är viktigt.

Men även S agerar undflyende och pekar på att vapenexport inte är en kommunal fråga. Då lokala tidningen Hallands nyheter i en intervju påminde Jana Nilsson, sossarnas starke man om att kommunen har möjligheter att påverka vad som skeppas ut och in i hamnen, ville han inte ta mer i frågan.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger sig vara emot vapenexport men inte heller dessa två partier har varit intresserade av att driva frågan eller göra aktivt motstånd mot vapenexporten. Alla gömmer huvudet i sanden.

2016 belades den panamaregistrerade turkiska båten Whiskey Trio med så kallat nyttjandeförbud vid kaj i Varbergs hamn. Anledningen var en rad missförhållanden ombord. Fartyget som anlänt från Sheernes i Storbritannien hade explosiva varor i lasten. Dessa visade sig enligt uppgifter vara militärt materiel, både sprängämnen och vapen av typen MK36. Slutmålet skulle enligt uppgifter vara Jemen och Oman på Arabiska halvön. I Varberg var det Magnusson Shipping som var den lokala agenten för fartyget. Varbergarna fick veta att det fanns risk för explosion.

Frågorna hopar sig. Hur kan varbergarna veta att det inte också i Varberg finns lager av militära sprängämnen och/eller vapen? Tystnaden är ju total och elitens partier och höga tjänstemän tar i första hand hänsyn till näringslivets krav på tystnad kring deras affärer.

Några krav är rimliga att ställa:
• Varberg borde genast upphöra med att låta vapenexport passera hamnen. Det är en enkelt och grundläggande krav om man utan att skämmas vill fortsätta lansera staden som en fredsstad.

• Avbolagisera Varbergs hamnar. Den demokratiska aspekten och möjligheterna till insyn är centrala.

• Varbergsborna ska inte behöva komma i närheten av att riskera det som nu har hänt i Beiruts hamn. Varbergsfamiljen El Raai håller säkert med om det.

• Lägg alla papper på bordet om huruvida det finns lager av militära vapen och sprängmedel i Varbergs hamn.

Kommentera